Mars är en opålitlig månad för att få se blommor med färg utomhus på vår breddgrad Sista veckan i mars kom ny snö och täckte allt som stod färdigt att börja växa.
Det är nu och på vintern vi har en skön oas att gå till, där vi kan njuta av färg och Medelhavsdoft. På väg mot E.Andersons växthus ser jag bara de stora mistelbollarna högt uppe i träden, de ser gråsvarta ut i motljus och på håll men är egentligen gröna. De vaktar vägen in till i trädgården och växthusen.
Inne i E.Andersons växthus ser det rensat och gallrat ut, när träd och buskar trivs och växer till är nog växthuset trots allt för litet. Den lilla cafédelen är också minimal och försäljningen av trädgårdsanknutna prylar behöver också ett större utrymme för att det inte ska kännas instängt.
Cistrosorna lyser, det har blivit en stor buske. Ser att den tillhör solvändeväxterna.
och på golvet vid dammen står krukor med olika småcyklamen. Ute i trädgården blommar dvärgcyklamen under snön, men de växer där man inte når dem med rullator, inte ens när snön är borta.
SnittAdiantum säger väl hur den använts
Intill vinberget har botaniska tulpaner fått möjlighet att täcka den steniga marken
I sydafrikanska rummet blommade mer än någonsin. Rumsmalvan har jag nog sett som blomma på fönsterbrädan men den här var en jättelik buske 3-4 meter hög med ett stort eget grensnår.
Australiska rummet var grönt men hade sparsamt med andra färger, en Rosenmyrten gjorde vad den kunde för att lysa upp.
I rummet längst bort från ingången med en del nyttigheter hade suckatcitroner staplats under sitt träd för någon vidare behandling.
I februari 2015 skrev jag en blogg om ett besök i E.Andersons växthus, årstiden var nästan densamma men ändå inte, igår var flera växter redan överblommade.